Det vart hela 11 år i Bangkok innan återflytten till Sverige i Maj 2007. Thailand kommer vi tillbaks till. Tills dess kommer jag skriva om livet i Sverige. Allt har sin tid.

fredag, november 28, 2008

Adopterad från Thailand?

På Thailandsforum noterade jag för en tid sedan att vi hade en hel del adopterade Thailändare som besökare. Sedan började TV köra serien om hur man återförenade adopterade med deras föräldrar. Några av dessa utspelades i Thailand.

Sådant här rör mig ganska djupt. Jag är ju en ganska blödig person när det kommer kring. Till och med Bolibompa kan locka fram en tår lite då och då.

I alla fall. Vi startade igång en sektion för adopterade Thailändare på forumet och även om vi inte har jättemycket drag där dyker det upp några här och där som söker på nätet efter andra i liknande situationer, eller om Thailand överlag.

Alla minns väl Mikael som TV följde när han slutligen fick träffa sin mamma och syster. Nu dök Nicklas upp på forumet med en historia som TV nog önskat att de hade fått på film. Läs hans historia här. I kort så var han på semester på Koh Chang med sin flickvän när de träffade en tjej som jobbade där och greps av hans historia. Hon tog med dem till Bangkok och hon och hennes kompisar satte igång värsta jakten. Jakten tog dem till Ayuthaya. Resten få ni läsa vidare om i länken ovan. En härlig historia.

Vidare om detta med våra ambitioner med att bli en mötesplats för adopterade Thailändare. Tydligen har det funnits några andra försök men de verkar alla ha runnit ut i sanden. De är för få helt enkelt. Vi har försökt kontakta några vilande forum samt webbsidan för föreningen för adopterade Thailändare (FFAT) , men utan framgång.

Varför gör vi detta?

Dels känns det rätt i hjärtat, dels så är det människor som knyter ihop påsen - Svenskar som kan röra sig fritt i Thailand och på riktigt känna av wibbarna i kulturen. Ingen särbehandling där inte. Hoppas att några av dem kan ge oss andra lite mer insikt - en win win liksom.

Jag hoppas även att forumet skall ge dem kontakt med andra i samma situation. De borde åter organisera sig och gemensamt sätta våra och Thailändska myndigheter på sin spets. Flera av de adopterade på 70 talet var kidnappade och sitter på förfalskade dokument med små utsikter att hitta sina biologiska föräldrar.

Etiketter: , ,

onsdag, mars 12, 2008

Lekpalatset, varför skall det vara så svårt?

Nyligen skrev jag om vår dåliga erfarenhet hos Lekpalatset (Länk här). Detta var inte vårt första besök där, utan vårt tredje. Tidigare har jag inte haft något att anmärka på och detta sista besök ställdes förstås mot de 2 första besöken på samma plats. Det ställdes också mot besök på liknande ställen i Thailand. Jag kunde inte låta bli att göra den jämförelsen eftersom den låg närmst. Det var verkligen u-lands kvalitet på vårt sista besök hos dem.

Varför skriver jag om detta igen kanske du undrar?

Det är inte värre än att människorna bakom just Lekpalatset har börjat kommentera här på min blogg. Hade det inte varit för att de vägrat erkänna brister hade allt varit bra med det. Jag kanske rentutav hade skrivit något vänligt om dem – om de nu hade visat sig vara intresserade av att ta åt sig min kritik. Men nej då. Det är idel motattacker. Jag återgav inte händelsen ordagrant, det var barnens fel, det var föräldrarnas fel, och bilderna visade inte på allt jag påstod menade de. I slutändan skulle Lekpalatset bli en bra plats bara jag lät bli att besöka den!?

Hrmm, varför flyttade jag en gång bort från Sverige?

Tur att jag hade kameran med mig annars hade väl allt detta inte ens ägt rum!?

Som svar på tal skall jag nu visa er en rad bilder. Det skall bli mycket intressant att sedan läsa Lekpalatsets säkert mycket konstruktiva dementeringar.

Denna först bilder var typisk för utrustningen denna dag. (Klicka på bilderna för förstoringar!)


Det verkade som om luften gått ur det mesta. Det röda är en bro som skulle gå in i det gröna passaget. I mina ögon var det antingen alla hål i borgen eller en dålig kompressor som fick borgen att kollapsa. I Lekpalatsets ögon var det föräldrarnas fel - de som lät sina barn leka på egen hand.

Sedan har vi det här numer berömda tornet. Det som barnen på egen kraft välte och föräldrarna inte stoppade. Jag ser då ingen unge ovanpå tornet. Det måste vält av att barnen lutade sig mot innerväggen.



Föresten, ser du foten som sticker ut från tornrummet?



Man kan ju undra hur kul det är att ligga i tornrummet när tornet vält och resten av barnen kommit på att det är lika roligt på tornet som i?



Nu kan jag hålla med om att de med större barn kanske skulle noterat allvaret i deras lek, eller konsekvenserna av den. Dock. Det var mest vi med småbarn som inte kunde slita oss från borgen och fick ställa upp tornet sant kontrollera om det låg någon i tornrummet. All heder till oss - civil courage! :)

Det faller ändå tillbaks på reglerna Lekpalatset själva satt upp. Regler som verkade mer vara för syns skull, för att skydda dem själva. Inte för att efterlevas.



För att summera får man inte klättra på saker som kan falla samman. Idag var det ovanligt många saker som kunde falla samman och eftersom de inte stod i reglerna fick man uppenbarligen klättra på dem.

Bläckfisken fick man dock inte klättra på oavsett. Det behövdes ju inte, den föll ihop på egen hand. Vem har ansvar för detta kan man undra? Föräldrarna eller Lekpalatset?



Nu är jag ganska säker på att det var alla dåliga lagningar som fick borgarna att mer eller mindre kollapsa. För jag såg flera tallriksstora hål bara på den röda bron. Som tur var lyckades jag fånga en av dem på bild (annars hade den väl inte funnits?). Notera även alla små fina färgfulla runda prickar som är egentligen är förtäckta lagningar. Inget fel att laga borgen som barnen säkert har hoppat sönder, men kanske den borde vara färdigtejpad vid det här laget?



Jag gjorde hela detta inlägg för att försvara mig mot anklagelsen av att vara en dålig, ansvarslös samt gnällig förälder. Detta är en öm punkt för mig eftersom jag vet att jag alltid kan bli bättre och att resan verkar lång. Jag hade önskat att lekpalatset skulle delat den uppfattningen.

Nu hoppas jag på 3 saker:

1. Att andra föräldrar är mer uppmärksamma när deras barn leker på lekplatser som de tror är övervakade och säkra.

2. Att Lekpalatset blir så förbannade och ser till att detta aldrig skall upprepas.

3. Och om gud förbjude - om Lekpalatset skiter i detta - då hoppas jag att Järfälla kommun gör något åt det. Nästan man får känslan av att de är delaktiga i verksamheten, eller ser mellan fingrarna.

All bilderna kan förstoras genom att du klickar på dem!

Här är en länk till det inlägg jag skrev som orsakde detta ramaskri.

Etiketter: , ,

tisdag, juli 17, 2007

CSN ber om omöjliga dokument

Alldeles för seg för att skriva något riktigt. Dels var det systerns fest i Lördags, dels är det mycket med nya jobbet.

För tillfället trilskas jag lite med CSN. Fick mer eller mindre tillbaks dokumenten jag skickat dem. De ber om komplettering. Behöver alltså ha ett intyg från den Thailändska skattemyndigheten på hur mycket jag tjänat och vad jag betalt i skatt. Det jag skickat dem kom från min förra arbetsgivare.

Detta är lättare sagt än gjort kan jag lova. Jag fattar inte hur de tror man kan dribbla med myndigheter i ett u-land som man gör i ett i land? Få hålla tummarna för att detta ordnar upp sig. Har du inte haft någon inkomst tror jag det blir MYCKET svårt att bevisa. För min del kanske det kan lyckas.

Vädret har i alla fall kommit tillbaks. I helgen drar vi ut i skärgården. En lång helg blir det eftersom jag tagit ledigt på Måndag. Vad skönt det skall bli.

Etiketter: ,

onsdag, juli 04, 2007

Det är inte mycket engelska i Sverige

Det är rentutav ett helvete med allt jag måste hjälpa Plair med. Över allt där hon skall registreras måste jag hjälpa till. Skyltar, broschyrer och webbsidor är sällan på annat språk än svenska. Nu har jag anmält henne som arbetssökande på arbetsförmedlingen men för att vara aktiv där bör hon ju vara…. Aktiv….

Visst kommunicerar de på svenska med henne men över lag pratar svenskarna ovilligt engelska även om de flesta verkar bemästra språket. Tror de tycker det är lite pinsamt att prata det eftersom de tappar något av kontrollen. Det vill säga, tills de landar i Phuket med ett par öl i kroppen. Det är som med mig och thaispråket, och lao kaow i djungeln.

Samtidigt är ju detta ett sätt att tvinga invandrarna att lära sig språket, både det skriftliga och det muntliga. Nog har de en baktanke med allt detta. Utlänningar bör integreras.

I u-landet Thailand översätter de skyltar även ute i djupaste djungeln. De flesta webbsidor av intresse för en utlänning har en knapp för en engelsk version. De har nog en baktanke med allt detta. Utlänningar bör inte integreras.

Just nu får jag lite ångest över allt jag skall göra åt alla. Hoppas jag inte missar något.

Etiketter: , , ,

torsdag, juni 14, 2007

Förlåt mig fader, ty jag har syndat

Det har varit lite väl mycket herr Arn Magnusson (Jan Guillou bästsäljare) på sistone, så att starta detta inlägg som en bikt kom sig naturligt. Det har ju varit alldeles för få inlägg på sistone. Inte det att det inte finns något att skriva, utan snarare det att hitta tid, har varit dillemmat. Eftersom jag såg att Google annonserna hade dragit in hela 50 kronor under gårdagen (vilket nästan var rekord) tänkte jag bjuda tillbaks :)

Idag vart det ytterligare en stressad utflykt på stan. Sollentuna centrum förärades med ytterligare ett besök. Handelsbanken och Vuxenskolan var målet. Arbetsförmedlingen stod även den på listan men det hann inte mes, inte idag. Hur fasen hinner folk sköta ett jobb? Tycker jag inte gör annat än att ränner mellan olika myndigheter.

Plair är nu anmäld till en kvällskurs för nybörjare som startar på Måndag. 2 kvällar i veckan över hela 2 veckor, sedan blir det sommarlov. Jag antar att jag får åka med henne på bussen första gången.

Vi lyckades även ordna med bankkonto, Internet banking, och kanske ett id-kort. Osäker på om bildens vinkel duger, kanske vi får ta om den. Det visade sig att en gammal fotbollskompis styr och ställer inne på den banken. Servicegraden gick upp så snart som personalen vart varse om det. Fredrik som han heter lirar med veteranlaget i Sollentuna och det verkar som vi åter igen kommer bli lagkamrater. Tydligen hade de haft match igår.

Vi får skriva in Plair på arbetsförmedlingen över nätet istället, och sedan bara åka dit och verifiera hennes papper, så att hon bli arbetssökande. Jag noterade att det fanns ett speciellt stöd att ansöka om, där en eventuell arbetsgivare kan slippa arbetsgivaravgiften första året och den skall jag höra mig för om. Plair är införstådd med att tills hon pratar språket blir det bara tråkiga jobb men det verkar inte störa henne alltför mycket och det är ju bra. Nära Sollentuna och helst dagtid vore ju smidigt. Fabrik, städning, diskning, och vad mer kan man tänka sig? Förslag?

Josefine och Sebastian startar på förskolan den 13 Augusti och vi jagar fortfarande på att få in Emily tidigare än i November. Klart är det att det inte blir samma plats. Emily är ju den som gillar skolan mest så hon kommer inte bli glad över att lämna av de andra, och sedan själv gå hem och tråka. Det finns dock hopp för henne med eftersom det ryktas att en av skolorna i närheten tar in en förskoleklass med 5 åringar, och de skall visst bara vara 5 stycken som det ser ut nu. Jag skall ringa dem i morgon men det bådar gott.

Troligtvis kommer vi inte ta ut någon föräldraledighet alls och då behöver hon minst halvtidsstudier och/eller vara listad som arbetssökande för att barnen skall få fulltid på förskolan. Det känns viktigt att de får vara där så mycket som möjligt nu i början.

Etiketter: ,

måndag, maj 28, 2007

Sollentuna by day

Idag vart det ytterligare en myndighetsdag, det vart alltså runthoppning i Sollentuna kommun. Noterade i försäkringskassans databas att Plair fått sina 4 sista siffror, och det var ju en skön milstolpe i så fall. Vi har fortfarande inte fått beskedet via posten. Jag ville säkerställa att de förstått att vi är hemma och vill ha barnbidrag. Tur det, för det visade sig att de ville ha banketter ifyllda. Mycket blanketter blir det.

Jag har också fått vetskap om att man kan få jobb som dagmamma till sina egna barn. Det skulle ligga på ca 3,500 kr per barn PLUS mat ersättning! Snurrigt men sjukt bra om det är sant. I vilket fall, får vi det får vi se det som en nödlösning. Barnen måste ju ut bland andra barn, samt förbereda sig för skolan som komma skall.

Och så var det det här med vädret. Det finns ju inget dåligt väder, bara dåliga kläder säger de. Och dåliga rutiner kanske. Jag skulle vilja tillägga till detta: att det tar ett tag att få in rutinen på att en varm vårdag ändå packa väskan med vinterkläder. Igår hade vi säkert 25 grader och strålande sol med ljumna brisar, idag regnar det småspik och är kanske en 15 grader kallt.

Nu gäller det alltså att få in åtminstone foten i det hårt snurrande ekorrhjulet. Det blir nog lättare när vi vet vad vi har och vart vi är på väg, även om vi räknar med 2 tuffa år. Då har vi ändå haft en sanslös uppbackning från familj och vänner nu i startskedet. Men, vi måste skaffa möbler, ordentliga kläder, dagis, svenska skola, jobb, och lära oss handla innan vi kan luta oss tillbaks och känna lugnet som alla andra. Vi plockar fortfarande i hyllorna som om vi vore i Bangkok. 3 rätters 5 gånger om dagen typ. Det fungerar ju inte här.

Andra bekännelsen: Det var mycket dyrare här än vad jag ens hade drömt om.

Etiketter: ,

tisdag, maj 15, 2007

Plair 4 sista siffror i personnumret

I eftermiddags tog vi en sväng ut till Skattemyndigheten i Spånga för att ordna med Plairs personnummer. Blanketten man skulle fylla i liknade den man fyller i vid ansökan om uppehållstillstånd och det slår mig att detta borde gått automatiskt med den ansökan.

Blanketten hette ”Inflyttning till Sverige”. Man skulle ha med sig passet och personuppgifter för sin närmsta familj. Damen i luckan var trevlig och hjälpsam, precis som jag noterad andra gånger de senaste åren som jag varit tvungen att kontakta myndigheter. Underligt, men jag minns dem alla som otrevliga!?

I vilket fall så såg damen till att följande ansöktes för: personnummer, personbevis, SIF, och id kortsunderlag. Allt detta markerade hon bara på själva ansökan. Hon frågade vänligt om det var något annat som skulle förberedas för. Eöhhh svarade jag.

Tydligen kan det ta upp mot en månad och det var ju inte bra eftersom vi behöver de 4 siffrorna för att skriva in henne på SIF (Svenska för Invandrare).

Etiketter:

måndag, maj 14, 2007

Idag var det lite småkallt

Det vore ju för sjukt om vi skulle behöva handla vinterkläder redan nu!? Det är ju mitten av maj för bövelen!

Man ljuger om man säger att det inte varit lite småkyligt de sista 2 dagarna. I förmiddags var det så pass att det duggade småspik.
Måndag och vi har fortfarande inte hunnit med något alls. I morgon hoppas jag att vi kommer iväg för at ordna med Plair fyra sista siffror samt att anmäla henne till en SFI kurs.

Vi måste också påminna försäkringskassan om att vi är hemma, så vi får de magiska barnbidragen. Jag har inte kollat upp det ännu, men kan Plair få föräldrapenning (även om minimum) bör hon troligtvis gå på det, åtminstone tills vi får in barnen på dagis, eller hos dagmamma. Jag har inte en aning om hennes rättigheter…

Lite praktiska saker som inte bör vänta, att stå i mao!

Denna vecka har vi lite frist, det har vi bestämt…

Etiketter: ,