Det vart hela 11 år i Bangkok innan återflytten till Sverige i Maj 2007. Thailand kommer vi tillbaks till. Tills dess kommer jag skriva om livet i Sverige. Allt har sin tid.

lördag, februari 21, 2009

Vem vet, kanske flyttlasset går igen...

Det kommer knappast som en nyhet för någon att vi funderar på att flytta tillbaks till Thailand. Det är 2 saker som känns sjukt tunga och ungefär i den här ordningen.

1. Internationell skolgång för 3 blir svindyrt, och ännu dyrare för 5... Jag vill ju ha massor...

2. Att flytta... Att packa alla saker och skeppa dem. Jag måste ha flyttat 10 gånger vid det här laget. Jag kan omöjligtvis lura mig själv att det är gjort i en handvändning - tyvärr.

Att hitta något att jobba med känns som det minsta problemet :b

Ps. Inte troligt att det blir innan hösten 2010 så dra inga växlar på detta. Mycket kan hända på vägen men om vi fick bestämma så vet ni nu vad som gäller.

Etiketter:

söndag, oktober 12, 2008

Nu går flyttlasset





Tänk att man ALDRIG verkar lära sig!?

Det går inte på en kvart att flytta och tror man att man har 3 billaster fulla så har man antagligen 9.

Vad helvete med grejer vi samlat på oss på bara ett år!!!

På Lördagen lade jag och svåger golv medan frugan packade. Stora möbler som bokhyllor och sängar hade vi redan monterat ner och flytta tidigare i veckan. Plus kanske 15 kartonger. Golvet vart inte klart förrän på Söndagen och med det vart hela flytten störd. Vi fick dock ihop det hyfsat Svågern spikade golv medan jag och bröderna flyttade och frugan packade upp och ur.

Tips till dig som flyttar:

1. Skaffa hela och fina flyttkartonger i massor. Fundera inte ens på att ta dem fram och tillbaka under flytten (återanvända). Packa allt INNAN ni börjar flytten...

2. Fixa flyttstädning i god tid. Med hjärtan i halsgropen verkar vi ha fixat en dam som kan göra det innan Lördag (då mamma flyttar in där).

3. Flytta bredband och adressändring veckan INNAN och inte första morgonen du vaknar upp i nya lyan. (tack och lov för alla med unsecure nätverk)

Antar att det låter som om detta var första gången jag flyttar men det är det inte. 9 gånger de senaste 20 åren har det hunnit bli. 4 av dem i Thailand tack och lov.

Detta bevisar trots allt att man är en obotlig optimist trots allt. Även om man inte drar lika höga växlar som alla andra :)

Etiketter: ,

tisdag, december 11, 2007

7 månader i Sverige, hur känns det nu då?

Fick en fråga över bloggen för ett par dagar sedan och tänkte ta tillfället i akt att besvara den, så gott jag kan, och vågar utan att det blir för privat.

Det är ju som så att jag drog lite som en testpilot. Flera av mina kompisar fick småbarn i samma veva som mig. När, var, hur och om man skulle flytta tillbaks till Sverige med familjen har diskuterats flitigt. Man skall inte heller glömma att de flesta av oss befinner sig i ganska olika situationer. Så vad som gäller för mig gäller inte nödvändigtsvis för någon annnan.

Det var alltså Niklas som frågade:
Nu har du klarat av första Novembermånaden sedan du flyttade hem.

Kan du berätta lite om hur du känner dig nu med allt vad gäller liv, jobb, familj osv?

Så... Hur känns det nu då?

Jo tack. Det gör det. Något ekorrhjul faller vi inte in i även om vårt mönster kanske kan liknas vid det. Nu är vi i Sverige, och nu gör vi det bästa av det, sedan får det bära eller vara. Visst. Det är inget kul i mörkret.

Nu handlar detta visserligen bara om ett par månader som vi har det mörkare än vad jag är van vid men ändå. Synd att vi inte har snö. Tror det är det som saknas, snö. Oavsett blir livet vad man gör av det. Det går att göra saker nu med. Gör man inte saker då blir det tråkigt, och kanske hopplöst.

Vi har varit utanför lådan så länge, och det blir onekligen svårt att både krypa ner samt stänga locket igen. Drömmarna har vi inte begravt. Det bästa scenariot är fortfarande mycket tid på båda platser. Allt är ju möjligt, det vet vi ju av erfarenhet, det gäller ju att få arslet ur vagnen och åtminstone röra sig åt det hållet man vill.

Så började jag skriva… sedan vart det bara nonsens eller för privat, så jag klippte där. Av en slump pratade Niklas och jag med varandra precis men jag tror inte han vart klokare av det. Jag kan helt enkelt inte sätta fingret på vad jag tycker och tänker om detta.

Etiketter: , ,

tisdag, augusti 14, 2007

3 månader i Sverige

Och fortfarande ingen ”hem”-längtan!

… inte för mig och barnen i alla fall…

Sommaren har varit fantastisk. Mulen och småkylig och man har kunnat sova gott om natten som oftast. Men det blir varmare. Det bästa med solen i Sverige är ju att alla andra blir så mycket gladare. Det värsta är väll att landet stannar. Skulle vi få ett bättre klimat skulle vi nog bli ett u-land på kuppen. :)

Jag är rädd för att resterande del av sommaren kommer bli varmare och jag vet inte vart vi skall gömma oss då.

Den största utmaningen så här långt har helt klart varit att brottas med myndigheter och instutitioner. På kuppen missade vi Emilys tandläkarbesök i förra veckan. Med barnen på dagis, Plair i skolan, och mig som arbetare kommer nästa utmaning.

SVENSONLIVET – Here we come!

Etiketter:

torsdag, juni 14, 2007

Nå, hur vart det sedan då?

Jag råkade snubbla över ett inlägg jag skrev den 8 Mars i år.

Kommer ni ihåg när jag skrev ”om varför jag väljer att flytta hem till Sverige igen”?

Så här gick den:
Efter mer eller mindre 15 år i landet känner jag inte längre den där kicken av att det springer massa leende människor runt omkring mig hela tiden. Jag tycker inte heller värmen är speciellt behaglig, 5-10 grader svalare hade varit skönare. Att ha en pool runt hörnet är trevligt, men efter ett par år känner man sig inte tvungen att bada i den längre. Solen kan man bli brun av, det är sant, men du kommer till en gräns då det absolut inte spelar någon roll. De flesta som jobbar här för en längre tid, undviker hellre solen, än utsätter sig för den. Du lär dig förstå varför. bla. bla. bla.

Det stod klart för mig att jag antagligen är skyldig er att summera min första tid i Sverige, hur väl det överstämde med mina förväntningar.

Rätt eller fel?

Etiketter: , ,

lördag, maj 12, 2007

Landet annorlunda dag 2

Första morgonen i det annorlunda landet. Känslorna jag har är HELT annorlunda från de gånger jag kommit för semester. Det känns i kropp och själ att vi är här för att stanna, och inte på genomresa. Första morgonen på den svenska kudden är avklarad och jag känner ingen som helst ångest över mitt beslut. Skönt. (Jag lovar att skriva också när de första tankarna om tvivel kommer, för de kommer förstås. Något annat vore ju konstigt.)

Det slår mig att jag inte längre kan gå runt barfota och i kortbyxor, att det är helt enkelt för svalt för det. Jag börjar minnas varför man avvänder fula tubsockor, strumporna skall ju värma också! Vi måste alltså handla morgonrockar och fleece sockor.

Plair gick mitt i natten in och la sig hos barnen, det var för ljust i vårt sovrum. Hennes krav i morse ”- persienner i vårt rum, precis som i de andra rummen”. Det visade sig att vi faktiskt hade en rullgardin där bakom gardinen, även om den var bra maskerad. 1:a problemet löst!

Förstås lyckades vi anlända dagen före områdets städdag. Ok, det är en bra dag att träffa grannarna, men kanske 2-3 dagar tidigare än nödvändigt. Med sådana här påfund kan jag förstå att folk lär sig att hålla rent efter sig, och att följa gruppens regler, samt respektera andras. En bra sak. Det skall bli intressant att träffa de som styr och ställer i föreningen, och se vilka typer av personligheter de är? Oförhandlingsbara byråkrater, eller helt enkelt bara driftiga och hjälpsamma medmänniskor?

Vi skall i vilket fall vara försiktiga, jag vill inte hamna i de svenska lådan igen, precis som vi inte hamnade in den Thailändska! Ett visst utanförskap kan göra livet lättare att leva, så som det gjorde i Bangkok…

Även om man gillar regler och rutiner måste man inte följa dem man inte kan relatera till (om det inte står i lagboken då kanske). Jag får en känsla av främlingskap, av att komma till ett nytt land. Jag känner mig som en svartskalle ännu en gång. Det stör mig faktiskt inte alltför mycket vad svenskarna har för sig, tycker, och bryr sig om, eftersom jag inte begriper det lika bra längre. Ja, ja, dag 2 och mycket kan hända. Men denna erfarenhet känns positiv, även om jag tror Sverige är MYCKET bättre på att bryta ner sina gäster än vad Thailand är. Hur länge står vi emot?

Kanske därför alla gillar Thailand så mycket, boxen öppnar sig liksom, man ser stjärnorna.

Klockan är 07.00 första morgonen och andra dagen. Vi har fortfarande inte sett mörkret. Och vi har fortfarande varken telefon eller bredband.

Ps. Snor bredband utanför brorsan. Klockan har hunnit bli 08.30 och jag sitter på deras veranda och småfryser om fingrarna. Tror familjen sover där inne :)

Etiketter: ,

fredag, maj 11, 2007

Hemkommen slutligen

TG 960 avgång 01:10 tog oss och 145 kg (barnvagn, golfklubbor och 2 bilbarnstolar ej inkluderat) säkert till Arlanda.
Resen gick bra och barnen var snälla och lydiga. Ekonomi Plus är att rekommendera, allt kändes bussinesclass? Tyvärr hade vi bara 4 platser där och de 2 andra utspridda över vanliga ekonomiklassen. Personalen hjälpte oss att fixa och trixa så vi skulle kunna sitta smart. Ingen ville ju sitta ensam med 3 småbarn.

Vi fick kungligt sällskap. Både Börje Salming och Ingemar Stenmark reste i vår klass. De verkade vara lika trevliga som jag hade trott.

Som väntat var det 3 bilar som kom och mötte oss. Vi är nu installerade i den lätt möblerade lägenheten men börjar känna oss lite småhängiga. Barnen har redan varit ute och röjt i området. Kusinerna guidade. Kallt är skönt säger de. Ikväll middag hemma hos pappa.

Jag tog en promenad till bankomaten och njöt av tystnaden, och faktiskt av tomheten. Grönt och svalt men vart är alla människor?

Än så länge har vi varken telefon eller Internet så världen får vänta med vår officiella ankomst. Det konstigaste just nu är att all tv och radio är på svenska…

Ps. tack John för att du körde ut oss. Otroligt att vi inte behövde använda ditt takräck!?

Det känns ok så här långt.

Etiketter:

torsdag, maj 10, 2007

Packat och klart!

Sådär ja, ikväll bär det av!

Väskorna är nästan färdigpackade. Problemet med tvillingvagnen som vi bestämde oss för att ta hem löstes med Johns takräck. I vilket fall kommer det bli fullt i bilen. Kanske vi kommer behöva en taxi också.

Den här dagen har man funderat över i många år, hur det skulle kännas att flytta hem, men framför allt om hur det kommer kännas att vakna upp första morgonen i egen säng i Sverige. Snart får jag svaren.

Idag har i övrigt varit en sjuk dag. Jag har bara glidit här hemma, tagit hand om barnen (som är ganska självgående) medan Plair är ute på stan och gör lite ärenden som det helt plötsligt vart tid för. Alla barnen sover middag. Jag hoppas de sover länge och är pigga i natt.

Jag funderar mycket över just det jag skrivit ovan. En mardröm jag hade tills fram mot ca 5 år sedan var att jag skulle få ett Nille-ryck och flytta hem över en natt, vakna upp i pojksängen helt tömd på medel och undra vad vasen jag tagit mig för. Detta känns som det största beslut jag tagit i hela mitt liv, och jag tog det förstås i ett ögonblick…

Jag kommer hem med ganska mycket i bagaget men där fru och 3 barn är det största.

Hemma på Bergskällavägen i Rotsunda Gård vet jag att de har haft fullt upp med att möblera lägenheten, även om temporärt. Imorgon vet jag att det kommer 3 bilar ut till flygplatsen för att hämta och välkomna oss. Fantastiskt vilken familj man har. Nästa så man blir lite fuktig i ögat.

Massor av gamla vänner har hört av sig sista tiden, och flera nya intressanta bekantskaper har stiftats. Sedan har vi alla vänner jag faktiskt hållit god kontakt med över åren.

Vi kommer hem precis innan sommaren och vi har inte kniven på strupen förrän någon gång i höst (om jag räknat rätt och om alla bitar slutligen faller på plats). Kunde det ha börjat bättre?

Ps. Sådär ja, det var nog det sista blogginlägget från Thailand på mycket länge!

Etiketter: ,

onsdag, maj 09, 2007

Flyttgubben fick jobba hårt

Vi hann precis hem innan flyttgubben kom. Han var bara en halvtimme sen så det var på håret att vi missade honom eftersom vi var sena vi med. En sak som jag finner underlig är att han inte har med sig en pirra. Han jobbar alltså med att åka runt och hämta och lämna kartonger och bär dem en och en istället för att rulla dem 5 och 5? Det är ju knappas som så att han inte har råd att köpa en, snarare som så att ingen av de andra har en heller. Ingen har liksom tänkt på det.

Eller var det en tillfällighet!?

Hoppas de tänkt på att ta med en regnskydd i alla fall. Kartongerna är ju av papper. Synd om prylarna skulle gå sönder innan de ligger på båten ens.

Internet är nedmonterat hemma men jag upptäckte precis att en av grannarna hade sitt öppet. Jag lånar det för att döda lite tid medan jag väntar på att flytten skall sköta sig själv klart, samt att Plair skall komma tillbaks från sina ärenden.

Etiketter:

Lite småstressigt men vi skall nog hinna!

Klockan är snart 11.00 och fraktfirman har sagt att de inte kommer tidigare än 12.00 för att hämta kartongerna. Vi är fortfarande hemma hos John och har väll en 45 minuter hem till oss. När som helst under eftermiddagen menar de alltså att de kan komma. Jobbigt att behöva stressa iväg men vi måste ju ändå släppa in städerskan så vi lär ju öka i vilket fall. Bara vi får ut de där jävla kartongerna, och kan låsa lägenheten bakom oss…

Sedan handlar det ju om vad vi kan ta på planet. 110-120 kg får vi ta och vi kommer nog ligga på gränsen. Imorgon får vi slita fram vågen igen för att göra sista invägningen. 2 taxis lär det bli alla gånger (utan gastank).

Tandläkaren klarade vi av i förra veckan. Visserligen han jag inte göra en krona de rekommenderade men vi han med ganska mycket ändå. Jag hoppas vi hinner till frisören och banken också. Kanske hinner jag med en lunch med kompisarna imorgon men den känns mycket tveksam.

Snart är det thai Nille som bloggar från främmande territorier, ett UFO bland andra…

Puh…

Etiketter:

måndag, maj 07, 2007

Vemodigt känns det...

Ikväll var vi bortbjudna på middag hemma hos Stefan och Zurena. Vi tog oss ut till våra gamla hemkvarter där de bor, detta efter en lång dag på shopping i Bangkok city. Det vart ett besök på det nya MBK, Platinium, som ligger mitt emot Pratunam market. Första gången där, och jag är imponerad. MBK kommer få en tuff konkurens.

Peter och Bee var kom över till Stefan de också. Även om vi snart träffar båda dessa familjer i Sverige på semester kändes det onekligen lite vemodigt. Killar jag känt nästan sedan första året i Bangkok (1996).

Imorgon hoppas vi möta upp med Niklas och Dee (även dem träffar vi snart i Sverige).

Inte att jag ångrar mig men känslan är konstig. Mycket konstig.

Snart vaknar jag upp i en mjuk kall säng. Knäpptyst kommer det vara, förutom pipet från mitt eget huvud. Jag undrar vad jag kommer tänka då, precis innan jag öppnar ögonen?

Etiketter: ,

torsdag, maj 03, 2007

Biljetter bokade!

Mamma vill ha sällskap på sin flight så barnen cashar in födelsedagspresenter för ett par år framåt. 4 biljetter bokade på TG 960 den 11 Maj. För er som kan räkna så ser ni att vi saknar en biljett, min. Kanske jag får en ofrivillig vecka i Bangkok...

På Måndag skall jag försöka få iväg flyttlasset till hamnen.

Etiketter: ,

Uppehållstillståndet klart!

Uppehållstillståndet klart!

Efter faxet om förtur gick det ju blixtsnabbt. Fick mail från amabassaden nu på eftermiddagen.

Nu kastat vi oss tillbaks in i biljett cirkusen. Jag tror inte vi kan åka tidigare än 7 Maj eftersom vi fortfarande har saker som skall skeppas.

Nu kan man säga att det är lite tur att vi redan tömt lägenheten :)!

Etiketter:

onsdag, maj 02, 2007

Det här suger fett ordentligt

Och jag har ju bara mig själv att skylla, som vanligt.

Ringde Migrationsverket igen och det verkar som om mitt förra samtal åtminstone tagit vår ansökan från att bara ha varit registrerat, till att ha hamnat hos en handläggare. Jag skulle vilja banka huvudet blodigt att jag helt förlitat mig på att ambassaden skulle göra detta åt mig. Eller för att jag i min enfald trott att vår ansökan skulle komma med en ”PRIORITY” märkning.

Har ambassaden försökt via epost så är det ju kört. Kanske är det som i det privata, alla skyller på alla.

Inte ambassadens fel, utan mitt!

Där vi är nu tar det normalt 2 månader... Jag frågade om vi kunde få förtur eftersom vi har små barn, och det faktum att vi sitter i en tom lägenhet och bara väntar... Det sa det att vi säkerligen skulle kunna få, men att vi måste faxa en förfrågan. Sagt och gjort. Ansökan skriven och vidarebefodrad till kompisen Erik för snabbfaxning till Sverige. Bra med hjälpsamma kompisar.

Detta fax, och alla telefonsamtalen, borde ju klarats av för en månad sedan förstås!

Suck!

Etiketter:

tisdag, maj 01, 2007

Nu är det utflytt för hela slanten som gäller!

Även om vi inte har uppehållstillståndet klart flyttar vi ut. Det vore ju skit om det skulle dröja flera månader men ut måste vi ju i vilket fall. Lägenhetskontrakten är uppsagt from 1 Juni, även om vi säkert skulle kunna bo fram tills värden hittar en ny gäst. Hur kul är det dock att bo i en tom lägenhet, och nu pratar vi tvär-tom, alltså ingen säng, ingen tv, inget alls…?

I dag går lasset till frugans mor och det verkar som om de får med sig allt. Det är våran gamla säkerhetsvakt, den snälle vindögde, som kör ut prylarna. En liten flakbil som jag tror de packar på höjden upp till månen ungefär. De brukar ju göra så. Bilen köpte han efter han vunnit åtminstone handpenningen på lotteri.

Jag trodde nog inte de skulle få med sig allt eftersom det var så mycket stora saker: en 3-delars soffgrupp (vad de nu skall med det till ute i djungeln), tvättmaskin och kanske 10 kartonger med kläder och andra prylar. Prylar som frugan inte trodde vis kulle få tillräckligt med betalt för så att det var bättre att betala vakten 4,000 baht för att köra hem det till hennes mamma. Nä, någon affärsman blir hon nog aldrig min kära fru. Men hon har varit en jäkel på att packa prylarna, det som skall till hennes mor, det som skall till Sverige med båt, och det vi sålt/säljer.

Det har började ju regna för ett par dagar sedan, och ingen presenning har de. Undrar kur det som är kvar av skinnsofforna kommer må av denna utflykt… I vilket fall vill jag inte önska bort regnet för allt smör i Småland.

I morgon Onsdag går en Bangkokleverans med prylar vi sålt: kylskåpet till Johan och barnmöbler mm upp till Khon Khen (vi levererar till en uppsamlingsplats vid gamla flygplatsen). Det blir lite nedmonteringsarbete för en annan eftersom vi lovat att plocka isär möblerna. Förhoppningsvis kommer de andra och hämtar skrivbordet och sängen, sådant som vi inte ville lämna ut direkt.

På Onsdag eller Torsdag hoppas jag att de kan komma och plocka upp allt som skall gå med båt till Sverige. Det verkar inte bli mer än 1-2 kubik. 10-15 kartonger ungefär. Nu skall vi bara märka dem sedan är de ”ready to go”. Vi väntar inte på att de plockar upp detta utan flyttar nog ut redan i morgon. Det känns trots allt lättande att ha detta bakom sig.

Om det var tomt i lägenheten för en vecka sedan kan jag säga att det är oerhört tomt idag…

Etiketter:

måndag, april 30, 2007

En lucka i vardagen!

Vi var bjudna på middag hemma hos John i Lördags. Det var så mycket mat och dryck laddat att vi stannade över natten, och en natt till. Ungarna stormtrivdes förstås.

På toppen av det fick vi en inbjudan att flytta över till dem medan vi väntar på besked från Migrationsverket. Vi kommer nog nappa på det erbjudandet. Detta i kombination med att utnyttja min mors gästfrihet i Pattaya. Fördelen med just detta upplägg är att vi kan flytta över till John innan vi ens flyttat ur klart.

Jag minns att vi fick ett liknande erbjudande från annat håll när Josefine låg på intensiven, att bo närmre sjukhuset. Den gången utnyttjade vi det inte.

Fantastiska vänner man har. Många med stora hjärtan. Dem kommer man sakna förstås.

Det var en skön helg, precis vad vi behövde!

Etiketter: , ,

fredag, april 27, 2007

Tut tut tut…migrationsverket hallå hallå

Det är alltså upptaget tonen hos migrationsverket jag försökte imitera. 3 veckor över tiden och fortfarande inte ett knyst om Plairs uppehållstillstånd. Mycket folk vill väll till Sverige nu till sommaren kan jag tro. Många av deras anställda vill säkert också få i sig lite vitaminer i vårsolen. En himla tur att vi inte har en pågående olympiad också.

Om vi ändå kunde få ett ungefärligt datum, ett tecken, eller åtminstone besked om att något gått snett eller om att de är översvämmade med arbete. Det skulle vara lättare då. Nu är det mest man funderar på vad som gått snett, och varför man inte blir kontaktad!

Nå… slutligen kom jag fram. Nummer 46 var jag i kön. Prisad vare skype!

Handläggaren var vänlig men kunde inte säga mer än att ärendet nyligen hade inkommit migrationsverket. Den 21 april hade de fått det. Postgången tog alltså 5 veckor om jag skall tro på allt detta. Jag är ganska säker på att ambassaden försökte få iväg detta snabbt. Det skulle vara intressant att veta vart ansökan har legat och skräpat. Jag fick känslan av att den legat och väntat på något. Hon frågade nämligen lite förvånat om vi redan gjort intervjuerna.. Det kunde ju ta upp till 6 månader…

Första veckan i Maj trodde de att det eventuellt skulle kunna finnas chans att någon tittade på vår dossier. Trodde!?

Vad fasen skall vi ta oss till tills dess? Barnen klättrar på väggarna. Lägenheten i Bangkok känns dags att lämna.

Jag bannar mig för att jag inte ringt långt tidigare.

De stora garderoberna sålde vi imorse.

Bilen lämnar jag ifrån mig i morgon.

Nu bor vi verkligen i lådor och skokartonger.

Mamma kommer i övermorgon. Det finns god chans att vi packar ur och lättar ner till henne i Pattaya, under hennes sista vecka åtminstone.

Det ända bra med allt detta är att vi inte fått avslag, inte ännu i alla fall!

Välkommen till Sverige vet jag att många vill säga.. Vi får hoppas det!

Etiketter:

tisdag, april 24, 2007

Utflyttningsskivan på Dubliner

Ytterligare en gång vart jag förvånad över uppslutningen av vänner i samband med en av mina högtider. Den första var ju mitt bröllop ute i djungeln för nästan 6 år sedan. Nu var det den spontana utflyttningsskivan. Man blir fasen rörd till tårar.

Det vart mat och massor av öl på trevliga Dubliner (Irländsk) innan filmen klipptes. Jag tror vi var nära på 25 personer. Perfekt att få med alla på en och samma kväll. Som tur var hade Norske Stein med sig sin kamera. Kvällen förevigades och jag skall limma upp flera bilder här vad tiden lider.

På Fredag är det frugans tur igen (hennes andra), så kanske det blir fler tillfällen även för en annan!

Etiketter: ,

måndag, april 23, 2007

Ett ljud från ambassaden

Att jag väntar besked om min frus uppehållstillstånd kan väll knappast gått obemärkt förbi. Idag fick jag i alla fall ljud ut ur ambassaden, även om det inte var ett sådant ljud man ville höra.

Ambassaden skrev: Tyvärr är det helt tyst i ärendet och det oroar mig lite. Jag skall se om jag kan få någon reaktion från Migrationsverket genom att skicka ett mejl och be dom att påskynda det hela.

Jag vet att ambassaden var vänliga och skyndade detta mot Sverige, men där har det tydligen blivit stopp. Nu undrar man varför förstås. Något som saknas, något som är fel, eller rentutav avslag på gång? Nä, det blir till att slå en signal till Migrationsverket, hoppas de svarar.

Etiketter: ,

tisdag, april 17, 2007

Fortfarande inga goda nyheter från ambassaden

Först var det påsk i Sverige, och immigrationsverket gick antagligen på sparlåga, sedan Songkran i Thailand och ambassaden i Bangkok på sparlåga. Dålig tajming av mig. Detta kunde jag ju räknat ut med arslet om jag bara hade öppnat en kalender.

Eftersom min kontakt på ambassaden inte är tillbaks förrän på Fredag lär jag ju inte höra något innan dess.

Nervös i magen är det. Det borde ju vara klart. Och visst har jag tagit ut det nästan helt i förskott.

- Its not over until the fat lady say so…

Etiketter:

tisdag, april 10, 2007

Det börjar dra ihop sig

3-4 veckor skulle uppehållstillståndet ta, och det är nu det! Eftersom jag inte hört något (jag är säker på att killen på ambassaden mailar INNAN jag får beskedet via post) oroar jag mig förstås för vad som antagligen inte kommer hända. Det drar ju ut på tiden.

Det känns som om vi bor mer och mer i en kappsäck och har mindre och mindre som håller oss kvar. För alla som känner mig kan det bli en intressant historia när jag kastar mig ut på nätet för att köpa resa (för det blir det första jag gör). Jag kan vara ganska impulsiv när jag ändå står på tröskeln.

Vid närmare eftertanke, vår utflyttningsfest är nog dumt att dröja med!

Läskiga tanke, men tänk om Plair skulle få avslag!? Vad i hellskotta gör man då?

Nä, denna vill jag inte grubbla på i onödan. Klart är dock att vi har en lägenhet i stort behov av möbler om detta inträffar…

Andra bloggar om: , , , ,

Etiketter:

måndag, april 09, 2007

Snart blir det att flytta in på hotell

Oj vad det börjar bli tomt hemma hos oss. Nu får vi sluta sälja om vi skall slippa flytta in på hotell för pengarna. Sista kunden lät oss behålla skrivbordet en tid, tack. Tänk om någon nyper bokhyllan, eller kylskåpet. Läskiga tanke.

TV:n kan jag nästan bli av med som det känns. Bara sopig thai såpa dag ut och dag in. Dessutom står den på golvet numer. Jag blir stressad av dålig TV märker jag.

Det absolut skönaste var att jag kunde behålla bilen ett tag till. Jag sålde den ju för ett par veckor sedan till min mor. Bilen flyttar till Pattaya med andra ord. Vad skönt det var att starta upp den i morse, dra på min senaste ljudbok, Arn 1 – vägen till Jerusalem, av Jan Guillou. Bara slappna av och hoppas på köer. Jag hade ju vart utan den en dryg vecka.

Kom till kontoret tidigt imorse eftersom jag skulle ta emot en leverans, tyvärr kom den inte förrän sent på eftermiddagen, och tyvärr var den inte helt ok. Om en liten stund kommer fabrikören på besök. Jag hoppas de har planer på hur de skall lösa detta. Sedan hoppas jag hinna till Muhlman för att lyssna på AIK – Kalmar, som inte verkar ip-tv streamas av någon…

Andra bloggar om: , , , ,

Etiketter: ,

lördag, april 07, 2007

För billigt alltså!

Helt sjukt är det. Thailändarna ringer som galningar på mer eller mindre allt vi lagt ut på hemsidan. Klockan börjar närma sig 22.00 och snart får vi slå av hennes telefon. Så här bråttom hade vi verkligen inte!

Plair har ju lagt ut länken på Thailändska familjesidor. Några försöker pruta men långtifrån alla, de flesta vill bara säkerställa att de har prylarna om de kommer. Det var samma sak med bilen. De ringde som galningar. En gubbe ringde bara för att berätta att han tyckte bilderna på bilen var så fin. Jag antar att det kan vara skillnaden mot våra konkurrenter, de köper inte grisen i säcken med oss direkt. Hemsidan säger det mesta.

TV: n, sängen, garderoben, kylskåpet behåller jag gärna en stund till…

Andra bloggar om: , , ,

Etiketter:

fredag, april 06, 2007

Tyfonen Nille i farten

http://www.uddman.nu/for_sale/

En sak är jag ganska bra på och det är att få mycket gjort på kort tid. Inte perfekt, men mycket på väldigt kort tid. I dag hade vi världskrig hemma. Vi stuvade undan möbler, flyttade saker, tvättade möbler, flyttade dem igen, fotade dem, mätte dem och la ut dem på hemsidan.

Det är inte mycket jag är riktigt bra på men att fara runt som en tyfon, det är jag världsmästare på.

Länken till hemsidan med alla möbler, leksaker och barn prylar hittar du här. Jag har lagt ut priser men vet ej hur de ligger. Plair får gå ut på nätet och kolla upp detta. Vi kommer acceptera skambud om det behövs. Innan 10 maj vill vi sälja.

Nu blir det pizza och öl!

Andra bloggar om: , , , ,

Etiketter:

torsdag, april 05, 2007

Mycket helger på ingång!

Imorgon fredag är det helg, nästa fredag är det helg, följande måndag och tisdag är det helg. Helg, helg och mera helg. Tyvärr gör det ingen skillnad för en annan. Antingen ångest för att jag jobbar för lite eftersom ingen av de jag jobbar för har helg, eller ångest för att jag jobbar för mycket, eftersom familjen vill göra massor av saker.

Det börjar dra ihop sig mot Songkran och sista resan på länge till Soidao. Det känns onekligen lite nostalgiskt. Vi skall få tillbaks bilen i helgen är det sagt, och utan den blir det ju ingen resa. Vi har veckan på oss med andra ord för att ”deala” och ”wheala” med verkstaden.

I helgen måste vi också få ut annonser med bilder på prylarna vi vill sälja. Skambudsgubben var inte skrämmande skamlig så det kanske kan bli lite klirr i flyttkassan.

Sedan skall vi planera för vår utflyttningsfest. Det blir den 5:e eller 12:e Maj det står helt klart. Biljetter först, sedan spikar jag datumet. Goda vänner, skriv in datumen i era kalendrar.

Andra bloggar om: , , , ,

Etiketter: , ,

onsdag, april 04, 2007

Flyttprojektet del 4

Igår jobbade vi undan en massa flyttrelaterade projekt. Städade och packade. Barnkammaren där vi ställer in alla prylar (bortskänkes, säljes, och flyttgods) börjar bli ganska full. Återigen förundras jag över vart allt kommer ifrån. Barnkammaren är fylld till bristningsgräns, men inget av de andra rummen tommare?

Vart kommer allt bråte ifrån!?

Jag hoppas vi kan börja ta lite bilder snart så vi kan börja sälja av de bra sakerna i god tid innan klockan klämtar.

I helgen hoppas jag att hembiträdet skall frakta bort det vi tänkt skänka bort. En del av elektroniken fungerar och det är inte bara skräp, speciellt inte i hennes ögon. Hon får betraktas som ganska fattig och bor i områdets slum ett par kilometer bort. Tar hand om sin dotterson på egen hand samtidigt som hon jobbar heltid och lite till. Vi sa tidigare att hon kunde ta med honom till oss men det gjorde hon aldrig. Killen är tydligen 4 år och får stanna hemma på egen hand när mormor drar och jobbar. Det kan inte vara nyttigt, och han är inte ensam.

Varför gör de på detta vis?

Samtidigt tycker jag kärringen ser lite elak ut…

Andra bloggar om: , , , ,

Etiketter:

söndag, april 01, 2007

Plairs ansökan om uppehållstillstånd

Jag fick precis ett telefonsamtal från Ambassaden, de hade försökt ringa mig sedan slutet av förra veckan. Tydligen är det problem med Plairs ansökan. Inte med hennes ansökan egentligen, utan snarare med kvotan för Thailändare för 2007.

Redan 2006 minskade man kvotan, främst för alla problem med skenäktenskap, och nu har det visat sig att man låtit redan innehavare av uppehållstillstånd ta hem alltför många släktingar. Normalt brukar de bara stanna över semestern, men nu har de valt att stanna baserat på feltolkade lagar som gör detta möjligt. Kvotan är mer än överfull.

Hade det inte varit för att jag var arbetslös hade detta fortfarande inte varit några problem för oss, eftersom det var som jag gissat, att vi hamnat i gräddfilen. Suck!

Vi har inte fått det formella avslaget ännu men man ringde för att förvarna mig, eftersom man vet att jag funderar på att köpa biljett oavsett.

En annan tråkig information fick jag när ambassadtjänstemannen frågade mig varför vi inte hade uppgett att min fru hade varit gift tidigare (?), och bott i Tyskland (?) i över 3 år. Jag höll på att ramla av stolen. Inte för att det spelade in i vår ansökan sa han, men man skall vara uppriktig. Pinsamt värre när jag fick låtsas att jag kände till detta.

Det här var ju inget kul alls!

Andra bloggar om: , , , ,

Etiketter: , ,

onsdag, mars 28, 2007

Det slår tillbaks, förr eller senare…

Allt sedan Emily föddes har vi (läs: min fru) varit flitiga besökare på snabbmats kedjorna. Speciellt i samband med att de släpper något nytt set med leksaker för sina familjemåltider har vi hängt på låset. De flesta av dessa leksaker är ju faktiskt bara rent skit, även om de är snygga. Det roligaste man har med dem är väll uppackningen följt av att slänga dem i uppsamlingshögen.

Leka och äta kan man ju göra utan att handla skräpet. Jag har konstant och aggressivt försökt motarbeta detta, men fruktlöst.

Barnen skulle (ska) bara ha många leksaker. Detta var förstås extra viktigt i början när vi knappt hade några. Jag tyckte vi skulle vänta tills födelsedagen (arna) eftersom ryggmärgen sa att det blir nog så det räcker till slut. Men nej då, hos oss är det födelsedag året runt.

Nu slår det tillbaks. Jag har aldrig någonsin sett min fru så APATISK i samband med att hennes blick landar på barnkammaren. Det är ju hon som har ansvar där inne. Hon försöker packa prylarna rätt, barnen leker fram dem igen. det är några stycken…

Det skall bli så JÄKLA skönt att bli av med allt det värsta av skräpet, speciellt alla dessa små idiotiska snabbmatsleksaker.

Andra bloggar om: , , , ,

Etiketter: ,

tisdag, mars 27, 2007

Men stackars oss då!?

Även om mycket är billigare här i Thailand, och vår privatekonomi lär få sig en känga efter hemflytten finns det ändå ett par punkter som är positiva. Det kommer bli lättare att snåla i Sverige, det är jag säker på. Vi spenderar trots allt en del, men massor på i mina ögon helt onödiga saker och alldeles för ofta. Vi borde ha en viss marginal på vår sida här.

Många av våra bekanta har en helt annan ekonomi än oss. Fruarna har ofta underhåll på en bit över 10,000 kr i månaden (ibland det dubbla) och då är de stora inköpen borträknade. De har inneboende hembiträden plus barnflicka och ändå håller flera av mammorna sig fullt sysselsatta över 12 timmar om dagen, och hinner knappt hämta barnen i skolan, utan skickar chauffören.

Hushållsarbetet är ju så påfrestande. Desto fler betjänter desto fler att hålla reda på, samt sätta i sysselsättning, eller ersätta.

Som jämförelse: en BRA Thailändsk lön ligger på runt 4,000 kr. Med BRA menar jag då så mycket man knappt kan hoppas på att tjäna efter avslutad universitetsutbildning, och efter massor av yrkesverksamma år. Det finns som vi märker flera olika vägar att gå.

Vad gör de?

Fikar på Starbucks, glider på Paragon, shoppar i märkesbutiker. Jargongen är densamma, internationell. Faktum är att dessa Thailändska hemmafruar påminner ganska mycket om övriga internationella husfruar (ja, det är nästan uteslutande fruar), må de vara Japaner, Kineser, Amerikaner eller Svenskar.

Jag upplever många som oerhört fokuserade på deras barns vara och inte vara, även om de inte tillbringar all ledig tid med dem. Ungefär som om man ser det som en heltidssyssla att barnen måste ha ”smarta” leksaker, gå på bästa skolan, ha det mest pedagogiska utbildningsmaterialet, märkeskläder, och på annat sätt diskutera barnens utveckling med de andra mammorna (antagligen pratar de om papporna också, och de mammorna som inte finns i rummet, precis som på vilken syjunta i världen som helst, men jag hoppar över detta kapitel nu). Detta betyder nu inte att man leker mer med sina barn, är en bättre mamma, utan bara att mer av ens liv cirkulerar kring dem.

Och… av någon underlig anledning är det nästan att betrakta som fult att vara fattig i Thailand även om 80% av befolkningen skulle kunna räknas in här.

Ingen vill förstås pekas ut som en fattig stackare… och det säkerställs genom överspendering.

Med det vet du nu varför man hellre springer med pengarna runt halsen, spenderar dem på vänner på krogen, än sätter in dem på banken.

Det är viktigt att få vara Phi (storasystern, den framgångsrike) lite då och då.

Jag förstår inte varför det är så viktigt att vara viktig här i Thailand. Respekt är i mina ögon något man förtjänar, och inte köper sig till. Man blir inte en bättre människa bara för att man har mer pengar på banken, det är inte heller säkert man blir lyckligare.

De flesta av mina vänner inser att den dagen man flyttar hem kommer saker att te sig annorlunda, och skillnader jämna ut sig. Alla inser inte detta, eller vill inte se det, tyvärr.

Tro nu inte att jag ser oss som bättre människor, eller att vi inte vill ha mera pengar vi också, men se mitt dilemma!?

Min fru behöver verkligen lära sig att hålla i slantarna, och Sverige kommer göra henne gott på denna punkt, eftersom hon blir tvungen. I Sverige behöver hon inte köpa nya kläder, glass och godis till barnen var dag för att betraktas som en bra mamma, snarare tvärt om.

Varför är det synd om oss?

Kanske det blir synd om oss, men det är inte vad jag skriver om nu…

Andra bloggar om: , , , ,

Etiketter: , ,

söndag, mars 25, 2007

Vilket flyttlass det skulle kunna bli

Milstolpe 3 avklarad även om det är ett pågående projekt.

Det är ju helt sjukt vad mycket saker man samlar på sig över åren. Det är inte första gången jag flyttar men blir ändå förvånad när jag tittar på allt bråte. Mer och mer känns det som vi bygger nytt i Sverige och gör oss av med det mesta vi samlat på oss här i Thailand.

Plair har väll varit den mest aktive i vårt flytt projekt men jag har mer än väl noterat allt skräp. Barnkammaren såg i morse ut som ett slagfält. Plairs taktik var troligtvis att leka upp allt på golvet och sedan börja sorteringen. Att leka inte-nudda-mark var nu inte längre någon utmaning.

Vad vi försöker göra nu är att sortera prylarna i olika högar. En hörn för högen som skall med hem. Denna hög låter vi vara uppackad förstås men vi möblerar om något för att inte blanda ihop dessa med de andra prylarna. En annan hög kommer bli prylar vi tror och hoppas på att kunna sälja. Det vi inta kan sälja får vi antingen ta med hem eller skänka bort. Dessa prylar skall vi också putsa lite på, snygga till liksom. Den tredje högen är prylar som gjort sitt, saker som skall slängas eller skänkas bort.

Plairs mamma har förstås första tjing på vad som skall skänkas bort. Soffan har hon redan nypt samt meddelat att hon inte accepterar att hon inte får allt det andra som skall slängas med. Även om jag får stå för transporten och gör minusaffär på detta känns det ju ändå skönt att sakerna kommer till användning. Logiskt vet jag inte om det är. Om det inte vore för soffan tror jag transporten är dyrare än skrotvärdet. Skulle de inte ha bättre nytta av 3,000 baht, jag bara undrar?

En liten kuriosa är alla dessa fotbollsuniformer som jag skänkt dem. Kompletta set med upp mot 15 tröjor och byxor per omgång. Under ett par år sprang halva Soidao runt med gamla avlagda Bangkok Vikings kläder.

Fördelen med Thailand är att även om alla slänger allt i alla soptunnor så sker det trotts allt en sophantering. Detta sker dock inte förrän sakletarna dyker upp och går igenom soptunnorna. De plockar åt sig allt som har skrotvärde (kan återanvändas, fixas, eller på annat sätt kan delvis återvinnas) och lämnar bara det riktiga skräpet kvar (matrester, plastpåsar, och annat skit). Eftersom vi har en hel del gammal elektronik som nästan fungerar så skall vi försöka få någon att ta på sig allt på en gång, och hämta redan i lägenheten. Vi har en massa tunga saker i form av papper och böcker jag hoppas slippa släpa på.

Bilen är såld till min mor. Jag har bett om offert på flygbiljetter från 3 resebyråer. Lägenheten uppsagd och logistiken inför flytten igångsatt. Nu kan jag flytta mig mot milstolpe 4, att slipa på, samt distribuera mitt CV. Logiskt sätt borde detta vart det första jag gjorde, men så vart det inte.

" - Hello, my name Thai-Nille, me very clever man too much"

Andra bloggar om: , , , ,

Etiketter:

torsdag, mars 22, 2007

Faan vad du tunn du blivit!?

Att jag har det omvända problemet mot överviktiga har nog inte undgått många av mina vänner. På sistone har jag fått ovanligt många kommentarer om detta, att jag ser tunn ut. Kollade på vågen och den pendlar som vanligt mellan 70-72 kg?

Men visst, jag håller med, jag ser lite tärd ut för tillfället. Kanske att jag tränat bort det sista fettet jag hade kvar, för tränar det gör jag, även om jag inte äter. Jag brukar bli hungrig av att träna men inte nu.

Kan tro att det kan ha med flytten att göra. Dåligt med sömn bättrar antagligen inte på situationen.

Magen känns som om ett trimmat 6-pack fastän jag sällan tränar den.

Det är hur den KÄNNS, inte hur den ser ut...

Etiketter: ,

onsdag, mars 21, 2007

Första spekulanten på bilen

Alldeles nyss ringde en farbror i 50 årsåldern från Suphanburi och berättade att han var intresserad av bilen. Han hittade inte så bra i Bangkok så han ville mötas och titta på bilen i utkanten. Ministry of Transportation vid Jatujak kunde vara lämpligt tyckte jag, det är ju ändå där man ordnar ägarbytet om affären blir av.

Det var tipset från Stefan om www.taladrod.com (thailändsk bilmarknad) som gav oss det första samtalet. Eftersom detta var redan första dagen bådar detta gott. Det blir nog att vi får översätta annonsen till Thai också, gubben hade inte mer än sätt att den såg fin ut på bild. Här är annonsen som den ser ut idag.

Etiketter: ,

tisdag, mars 20, 2007

Bilsäljardag i Bangkok

Tankarna cirkulerar främst runt flytten just nu. Nu på förmiddagen skall jag ut för att tvätta bilen och ta lite bilder. Jag behöver ju bilder för att kunna annonsera ut den. När jag är klar med detta skall lämna in den på ett garage i närheten för att fixa lite försäkringsskador, främst repor från förbipasserande moppar.

Har du åkt bil i Bangkok så vet du att de bara ska fram till varje pris, mopedisterna, även om det innebär att de måste trycka sig igenom. Inte stannar de efter de kört in i dig heller, de bara nickar vänligt och kör vidare.

Otroligt egentligen att man inte har självrisk i Thailand. Folk springer till verkstaden med den minsta repa och är inte ett dugg försiktiga med sina fordon. Har de inte försäkring är de istället överförsiktiga och tar sig knappt framåt. Jag tror en självrisk skulle sänka premierna ordentligt och var till godo för alla.

Frugans uppdrag blir att i eftermiddag inhandla gula tidningen. Vi behöver dels veta vad bilen står i, exakt, och dels lägga ut annonser där. Det kommer väll bli att jag skickar runt detta i alla medier/nyhetsbrev jag kommer åt här i Thailand också. Jag vill ju inte lämna bilen bakom mig.

Helt klart kommer jag acceptera högsta bud om jag inte får vad jag vill. Jag tror bilen ligger runt 140-150,000 baht och kommer väll täcka våra flybiljetter ungefär. Det är en bra och snygg bil för att vara så gammal, 1995: a.

Du kan läsa mer om bilen, samt titta på bilder av den på denna länk


Andra bloggar om: , , ,

Etiketter: ,

fredag, mars 16, 2007

Järnspikar, lägeheten ja

Man kan knappast vänta tills dagen innan man flyttar innan man säger upp lägenheten. Det vore varken bussigt eller smart. Otroligt egentligen hur länge jag har haft denna lya. Om jag inte minns fel tog jag den något år innan jag var färdig med studierna. Kan det ha varit 99 kanske? Lyxigt på den tiden men knappast nu.

75 kvadrat över 2 sovrum, vardagsrum kombinerat med kokvrå, och 2 toaletter. 2 toaletter var ju helt meningslöst (typiskt Thailand), en stor hade varit bättre. I vilket fall, den har varit ganska billig. De första 5 åren betalade jag bara 8,000 i månaden. I samband med en lättare renovering höjde vi upp till 9,000. För 4 månader sedan frågade Wichai om han kunde få 11, och det fick han.

Wichai har varit mycket lätt att ha att göra med. Wichai han kan svenskar han. Under tiden jag flyttade in, och för ett par år framöver var han platschef för thai airways i Sverige. Till råga på allt bodde han nästan granne med min gamla lägenhet i Bergshamra, den min mor tog över när jag flyttade permanent. han tyckte detta var lika kul som jag tyckte så relationen fick en bra start.

Han tyckte förstås att det var tråkigt att vi flyttar så snart.

Vi har lovat att hjälpa till att försöka hitta någon ny hyresgäst. En thaidam i huset är tydligen redan intresserad. Kanske du kära läsare känner någon som behöver en rymlig lägenhet i Ramkamhaeng, nära Assumption University?

Samtidigt verkar de där hemma göra det yttersta för att vi inte skall behöva ta med så mycket saker hem, och göra transfern smidig, och landning mjuk så att säga. Sälj sälj sälj säger de.

Solen har lyst upp det mörklagda rummet!

Vi kallar detta för Milstolpe 2.5

Etiketter: